Köpa mobil?
att tänka på
 
 
1. Vilket nätverk (operatör)?
2. GSM eller NMT450?
3. Förbetalt GSM-kort eller abonnemang?
4. Vilken abonnemangstyp?
5. Abonnemang med bindningstid?
6. Vilken telefonmodell?
7. Var köper jag?
8. Abonnemangsavtalet.
9. Länkar.
 
1. Vilket nätverk (operatör)?

Detta är ju egentligen det viktigaste. Att ha en fin telefon, men ett nät med dålig täckning eller en operatör med dålig funktionalitet, är inte så lyckat. Tänk först ut var du kommer att använda din telefon. Vänd dig sedan till de olika operatörerna och hör efter vad de säger om täckningen på aktuella platser. Kolla även med operatörernas täckningskartor, men de är oftast mycket generella. Lokala avvikelser är snarare regel än undantag. Det allra bästa är att höra efter med släkt, vänner, bekanta och kollegor vad de vet om funktionaliteten på aktuella platser. Det är viktigt att komma ihåg att täckning är en sak, men att framkomlighet och överbelastning är minst lika viktiga synpunkter. De tre svenska näten är inte på något sätt jämbördiga vad gäller täckning, framkomlighet, överbelastning, fakturering, priser och kundhantering. Dra nytta av andras erfarenheter! 

upp igen

2. GSM eller NMT450?

GSM-näten har egentligen bara fördelar gentemot NMT450-nätet, utom täckningen. Inget GSM-nät kommer troligtvis någonsin att komma i närheten av NMT450-nätets täckningen förrän vi använder oss av satelittelefoner. NMT450 är dock inget för stadsbor. I tätbebyggda områden blir det lätt överbelastning. NMT450 är dessutom lätt avlyssningsbar, vilket inte alls GSM är. I stort sett alla nya kunder idag är GSM-kunder. 

upp igen

3. Förbetalt GSM-kort eller abonnemang?

Abonnemang innebär alltid att en kreditkontroll och registrering görs. Om man t ex är arbetslös, är för ung, har för låg inkomst, har betalningsanmärkningar eller helt enkelt inte har någon lust att registrera sig, kan man numera välja ett förbetalt GSM-kort utan fasta abonnemangsavgifter eller registrering. Skillnaden mellan ett abonnemang och ett förbetalt GSM-kort är som följer; 

Abonnemanget ger dig räkningar per månad eller kvartal. Det ger dig också möjlihet att koppla till ett antal tjänster. Du kan alltid använda kortet utomlands i andra nät (s k roaming). Det förbetalda GSM-kortet kräver att du köper samtalspott i förväg. När potten är slut, måste du "ladda upp" kortet, innan du kan ringa igen. Du kan inte använda förbetalda GSM-kort i andra nät. De svenska förbetalda korten kan efter kreditprövning och registrering användas utomlands, men då har man ju, å andra sidan, nästan gjort det till ett abonnemang. Comviq Kontant kan numera användas utomlands utan några speciella åtgärder.

upp igen

4. Vilken abonnemangstyp?

Hos de tre svenska operatörerna finns en uppsjö av abonnemangstyper. Vilken som är bäst beror helt på hur man använder sig av telefonen. Att i förväg veta hur man kommer att ringa är ju knappast möjligt. Att då dessutom försöka göra jämförelser i tariffdjungeln gör det hela än mer omöjligt. Förutom de tre operatörerna finns nu även ett antal s k virtuella operatörer som vissrligen använder sig av de tre operatörernas nät, men har egna kort och prislistor.

upp igen

5. Abonnemang med bindningstid?

När man tecknar abonnemangsavtal är det fortfarande vanligt att man binder upp sig för en viss minimiperiod. Den brukar vara 12, 18 eller 24 månader. Detta är ett sätt för operatörerna att få tillbaka de pengar de lagt ut för att subventionera "1kr-telefonerna". Dessa telefoner kostar naturligtvis inte så lite som de tycks göra. Operatörerna går in med mellanskillnaden för att uppmuntra kunder att teckna kontrakt med viss bindningstid. Alla operatörer har också abonnemang utan bindningstid. Dessa abonnemang är då inte förknippade med extra billiga telefoner. Förvalda GSM-kort har ingen bindningstid i vanlig bemärkelse. Däremot säljs telefonpaket med förbetalt GSM-kort, där telefonen är "SIM-låst", dvs telefoner kommer endast att acceptera GSM-kort från Comviq. Efter 12 månader kan man dock få köpa en upplåsningskod för 350kr. 

upp igen

6. Vilken telefonmodell?

Själva telefonen är egentligen det minsta problemet, men den ges oftast störst plats i diskussionen före och vid köpet. Man får vad man betalar för. Alla telefoner idag duger gott och väl. Det som skiljer är oftast pris, storlek, antal extra finnesser och batteriets kapacitet (hur länge det räcker). Storlek och utseende är en smaksak. Om du bara tänker ringa och eventuellt skicka textmeddelanden, duger alla telefoner. Om du däremot har behov av t ex datoranslutning, är det mycket viktigt att du kolla upp om de tilltänkta modellerna klarar det eller om extra tillsatser behövs. Låt dig inte imponeras av en massa finnesser som du ändå inte har behov av. Något att uppmärksamma kan vara om telefonen är av typ "dual-band" eller "tri-band". Dessa telefoner är något mer framtidssäker, även om ordet klingar falskt i en mycket snabbt föränderlig telefonvärld. Dual-band innebär att man har tillgång till två GSM-nät, nämligen GSM900 och GSM1800. Tri-band har dessutom GSM1900 som används i Amerika. Något äldre telefoner har endast tillgång till GSM900. GSM1800 finns dock endast i ett litet fåtal större städer i Sverige. Man klarar sig alltså idag i stort sett lika bra med enbart GSM900. Det kan dock vara bra att ha en dual-band eller tri-band-telefon när man reser utomlands. I de flesta länder är de rena GSM1800-näten ofta billigare. I Sverige har vi inga sådana nät. 

upp igen

7. Var köper jag

När man tittar på butikernas annonser, ser man ofta mobiler för 1kr. Dessa kostar naturligtvis inte endast 1kr. Telefonens riktiga pris ser man sällan eller aldrig. Till denna enstaka krona kommer en hel del kostnader som måste tas med i beräkningen. Vi tar två exempel, först; 

exempel 1, telefon 1kr + anslutningsavgift 250kr + månadsavgifter under bindningsstiden 3600kr (24x150kr). Till detta kommer kostnaden för alla samtal.

Vid köp i detta fall tecknar man sig för en utgift på 3851 kr, vilket sällan eller aldrig framgår vid köpet. 

exempel 2, telefon 1kr + anslutningsavgift 250kr + månadsavgifter under bindningsstiden 1440kr (18x80kr). Till detta kommer kostnaden för alla samtal. 

Man kan naturligtvis välja att se det som ett slags avbetalningsköp. Huvudsaken är att man ser hela kostnadsbilden redan vid köpet. När man insett vilka kostnader man behöver räkna med, köp då mobilen där du får mest för pengarna. Ibland är 1kr-telefonerna utgående modeller som inte på något sätt är "billighetsmodeller". 

upp igen

8. Abonnemangsavtalet.

Alla operatörerna har sina egna standardavtal. Noteras bör dock att Telia i sitt avtal har en skrivning som gör det möjligt för dem att att fördyra och försämra hur mycket de önskar, utan att kunden kan komma ur kontraktet. Detta har Telia utnyttjat sig av vid ett flertal tillfällen bl a när man som första mobiloperatör införde en "öppningsavgift" på alla samtal på 40 öre, även då man tog bort gratisnumret 020 till sin kundtjänst och även när man kraftigt höjde avgiften för vidarekoppling från 0 kr/min till full samtalstaxa. När Comviq kraftigt försämrade för kunder med det äldre Comviq Compis-abonnemanget, fick kunderna välja mellan att byta till ett annat fördelaktigt abonnemang eller att säga upp avtalet, oavsett bindningstid. Dessvärre är ju alla dessa abonnemangsavtal av den typen att man som kunde endast har att välja mellan att acceptera eller förkasta. Man skapar ju trots allt inte goda kundrelationer med hårda och ensidiga paragrafer, utan med en ömsesidig god affärsrelation. Om kunden känner sig lurad, hjälper det ju knappast att operatören har några paragrafer att ta till. Som kund vänder man sig säkert till en annan operatör. 

9. Länkar.

 
Vodafone
Comviq
Telia
Tele1mobil
Dial 'n Smile
Mer om mobiltelefoni
upp igen